The snow is falling
Gud vad jag inte tycker om snö just nu...Så här ska det vara i december! Inte i februari..det snöa hela dan i söndags, inatt och nu..vad är detta..men jag hoppas det betyder att det kommer bli en fin och varm sommar..gud vad jag längtar.
Blir nog en vecka till fjällen vecka 7 oxå :D ska bli jättekul även fast jag inte kan åka skidor så bra..men får stå i backen och ragga killar. Vi blir 12 ungdomar om man säger så och 2 vuxna på 2 stugor..så ungdomarna i en och de vuxna i den andra så det blir nog bra :)
Saknar verkligen att ha en häst, Eve har Bonzai och Norea har Xaigona och jag har ingen just nu, ska skaffa en foderhäst..men fick idag veta att den hästen jag vill ha på foder har fått problem med hoven igen :( han blev dåligt skött av en hovslagare en gång och tappa typ hela hoven så han fick stå på djursjukhus länge..och nu kanske det har kommit tillbaka..hon visste inte så mkt än men hon ska höra av sig när hon vet mera..vi får helt enkelt hoppas på det bästa!! Jag håller tummarna för dig Shappe!
Nu är det snart 8 månader sen Sanna försvann och det finns fortfrande saknad efter henne, hade hon vart hos oss nu så hade vi åkt ut med släde efter henne och det hade hon älskat, hon hade dragit fram i snön tills hon..jaa jag vet inte..exploderat typ..när Sanna gjorde nåt hon verkligen älska ja då hade hon nog kunnat göra det in i döden. Det Sanna älska mest var MAT, galoppera och få dra vagn. Hon gillade inte paddockar :P Där visste man aldrig vad hon skulle göra direkt...men gud vad man saknar henne! Vill ha dig tillbaka Sanna!
Jag vet inte vad jag tycker om mitt liv just nu...jag är nog ganska trött på det..har aldrig vart hel sens jag var ett litet barn..allt var bra tills jag börja 5:an, efter det har livet bara varit komplicerat..och de enda som verkligen visste allt om mig de är borta...jag vet inte, jag har nog vart i alla stadier man kan vara i, jag har varit lycklig, förälskad och haft fjärilar i magen men jag har även vart ledsen, deprimerad, självmordsbenägen...allt jag egentligen vill är att nån ska förstå och älska mig för den missanpassade person jag är...
Har ingen i min famlij som verkligen förstår mig..men hur ska de göra det om de inte har samma intresse och inte vill se min sida av det hela...vf kan de inte fatta att djur är mitt liv, att jag älskar känslan av att få vara i stallet att jag älskar när jag vet att någon älskar mig för den jag är ( kanske för att jag eventuellt har godis). Hur ska de någonsin förstå om de inte upplevar det själv? De kommer aldrig fatta min kärlek till hästar. Tror inte ens de fattar min kärlek till hundar heller. Det är tur jag har min älskade Bonnie <3 Vet inte vad jag hade gjort utan henne <3
Blir nog en vecka till fjällen vecka 7 oxå :D ska bli jättekul även fast jag inte kan åka skidor så bra..men får stå i backen och ragga killar. Vi blir 12 ungdomar om man säger så och 2 vuxna på 2 stugor..så ungdomarna i en och de vuxna i den andra så det blir nog bra :)
Saknar verkligen att ha en häst, Eve har Bonzai och Norea har Xaigona och jag har ingen just nu, ska skaffa en foderhäst..men fick idag veta att den hästen jag vill ha på foder har fått problem med hoven igen :( han blev dåligt skött av en hovslagare en gång och tappa typ hela hoven så han fick stå på djursjukhus länge..och nu kanske det har kommit tillbaka..hon visste inte så mkt än men hon ska höra av sig när hon vet mera..vi får helt enkelt hoppas på det bästa!! Jag håller tummarna för dig Shappe!
Nu är det snart 8 månader sen Sanna försvann och det finns fortfrande saknad efter henne, hade hon vart hos oss nu så hade vi åkt ut med släde efter henne och det hade hon älskat, hon hade dragit fram i snön tills hon..jaa jag vet inte..exploderat typ..när Sanna gjorde nåt hon verkligen älska ja då hade hon nog kunnat göra det in i döden. Det Sanna älska mest var MAT, galoppera och få dra vagn. Hon gillade inte paddockar :P Där visste man aldrig vad hon skulle göra direkt...men gud vad man saknar henne! Vill ha dig tillbaka Sanna!
Jag vet inte vad jag tycker om mitt liv just nu...jag är nog ganska trött på det..har aldrig vart hel sens jag var ett litet barn..allt var bra tills jag börja 5:an, efter det har livet bara varit komplicerat..och de enda som verkligen visste allt om mig de är borta...jag vet inte, jag har nog vart i alla stadier man kan vara i, jag har varit lycklig, förälskad och haft fjärilar i magen men jag har även vart ledsen, deprimerad, självmordsbenägen...allt jag egentligen vill är att nån ska förstå och älska mig för den missanpassade person jag är...
Har ingen i min famlij som verkligen förstår mig..men hur ska de göra det om de inte har samma intresse och inte vill se min sida av det hela...vf kan de inte fatta att djur är mitt liv, att jag älskar känslan av att få vara i stallet att jag älskar när jag vet att någon älskar mig för den jag är ( kanske för att jag eventuellt har godis). Hur ska de någonsin förstå om de inte upplevar det själv? De kommer aldrig fatta min kärlek till hästar. Tror inte ens de fattar min kärlek till hundar heller. Det är tur jag har min älskade Bonnie <3 Vet inte vad jag hade gjort utan henne <3
Kommentarer
Trackback
